Jag måste bara skriva om min dröm. Haha, den sitter fortfarande kvar i skallen och jag förstår inte varför. Den handlade ju inte ens om mig. Hoppas inte fel personer läser bara.

Den handlade om Emelie och Chris som hade varit ute och rest på en minisemester. Men när de kom hem och skulle  hälsa på famljen igen hade de.. eller Emelie.. hade med sig en polack! En polack som hon träffat på semestern som hon blev totalt dökär i! Och han var snygg! Han var jättesolbränd, hade snackat hår, gröna ögon och ett jättecharmigt leende. Och en knallblå t-shirt.
Men det värsta var att Chris var ju med hela tiden och stog bredvid och såg jätteledsen ut. Men Emelie hade bara ögon för polacken och pratade bara med och om honom hela tiden.
Sen satt vi nere i soffan, jag, mamma, pappa och Chris. Och Emelie och polacken satt i köket och man hörde hur de skrattade och fnittrade hela tiden.
Sen fick stackars Chris åka ensam till skolan, så frågade jag hur det var och han svarade typ: "Det er ikke sa rolitt faktisk." Jättetragiskt!


Så.. nu har jag bearbetat denna traumatiska "upplevelse".
Vad har vi lärt oss?
Keep away from snygga polacker! ;D