Vad sjukt det är egentligen hur ofta man längtar bort. Man längtar bort, bort, bort. Men man vet inte vart. Bara bort. Men när man väl åker bort. Då är ju inte bort bort längre. Då är ju bort.. här. Eller där. Och oftast så längtar man bort igen. Inte nödvändigtvis tillbaka till punkt ett, utan längre bort. Sen åker man bort, och samma historia upprepar sig.
Men blir helt enkelt aldrig nöjd. Jävla bortskämda, snåla, krävande jävlar är vad vi är. Humanity.

Jag säger inte att jag är missnöjd. Bara inte.. bra nog att fatta vad jag har.


Idag har annars varit en skum dag. Inget har riktigt stämt. I'll come back to that later.