Jag blir galen. Jag längtar till julafton som bara den! Har just suttit och googlat på julafton och kollat på det mesta jag kommit över. x) Det är ju inte alls länge kvar nu. Bara två månader, typ. Shit. Vad fort det går!

Tänk när man får gå och köpa julkappar! Och slå in dem, vilket man inte ska göra i affären utan själv hemma. Och lyssna på julmusik. Bara pepparkakor som luktar jul! Sen när man tar in julgranen (doften av riktig gran, ej plastgran!) och klär den. Man har ljusstakat överallt. ADVENT. Det är mysigt, Första, andra, tredje och till sist fjärde ljuset.
Gå upp tidigt på morgonen för att hinna se julkalendern på TV innan jobb/skola. Äta köttbullmacka. ♥
Sen snön på gräsmattan. Helst skulle det vara varm snö, men man kan inte få allt. Kvällen innan julafton. Sitter uppe framför TV'n hela kvällen, Äter knäckebröd med julskinka. Fixar det sista med klappar, rim, pynt osv. Äter godis till uppesittarkvällen. Julmusik på radion.
Sen går man och lägger sig med pirr i magen! Kan inte somna utan väntar på tomten mamma ska lägga paket i julstrumpan! Men det vet man inte om såklart, förrän på morgonen. Sen när man vaknar smyger man upp till strumpan, tar med den till syster. Man har fått godis och paket! Börjar dagen med att käka gois nio på morgonen och att öppna paketet. Går ner till mamma. Kollar granen och paketen under, sätter sig framför sista avsnittet av julkalendern. Frukost med skinka och senap. Och bara njuta av julen!

Men alla vet ju att det inte alls är så det går till. Man förskönar det så jäkla mycket varje gång man talar om det. Och utesluter det som det egentligen går ut på.
Stress, hets, stress, magont, bråk, gräl, kyla, panik över julklappar, milslång kö i alla kassor, blask istället för snö, pengarkris, mer stress osv osv.

Ändå längtar vi?