Tio över tre inatt gick min spårvagn. NU är jag hemma!
Tack vare fulla äckel som tyckte det var kul att ret spårvagnchauffören genom att stå i dörren så den inte kunde stängas - flertalet gånger - så missade jag bussfanskapet! Hamnade mitt ute i ingenstanns vid byte och ingen buss på tre timmar.
Men yes, nu sitter jag här. 350 kr fattigare, men en livserfarenhet rikare.


Hmm, nu kanske det till och med går att sova? Jag behöver inte ta den där ölen för att varva ner efter jobbet. Det räcker med att irra omkring vilse i göteborg i en timma!